Wikipedia

User:Saftgurka/sandbox30

< User:Saftgurka
Embassy of Sweden, Cairo
LocationCairo
AddressVisiting address:
13, Mohamed Mazhar St.
Cairo
Postal address:
Embassy of Sweden
13, Mohamed Mazhar St.
Zamalek, Cairo
Egypt
Coordinates30°03′56″N 31°13′22″E / 30.06561°N 31.22279°E / 30.06561; 31.22279
Opened1922
AmbassadorHåkan Emsgård
WebsiteOfficial website

The Embassy of Sweden in Cairo is Sweden's diplomatic mission in Egypt. The amabssador since 2021 is Håkan Emsgård.

History

edit

[1]

Svenska diplomater har varit stationerade i Kairo sedan 1920-talets början då Egypten fick ställning som självständig stat. Sveriges första sändebud, Harald Bildt, som representerade Sverige i Kairo i 14 år, hyrde en rymlig 10-rumsvåning i en art deco-villa vid Avenue Farouk, nära Nilens västra strand. Beskickningens kansli fanns i en anslutande kontorsflygel med tre rum. I mer än två decennier var denna villa svensk beskickning i Kairo.[2] Under kriget bevakades Finlands intressen i Egypten av Sveriges ambassad.[3]

Den 23 juli 1952 var en dramatisk dag i Egyptens historia. Kungen, Farouk I, störtades av en grupp revolutionära officerare med Gamal Abdel Nasser i spetsen. Samma år fick Sverige problem med sina beskicknings och residenslokaler i Kairo. Hyresvärden ville, efter mer än 20 år, plötsligt bli av med ambassaden. På hösten 1952 började man för första gången i Stockholm diskutera byggandet av en ny ambassad i Kairo. Det skulle dock ta närmare 25 år innan en svensk ambassadör kunde flytta in i eget hus i Kairo. Den akuta situationen löses genom att flytta amabssaden till lokaler i ett nytt och modern höghus, inte alls många kvarter bort från villan. Från den tio rum stora sändebudsvåningen hade man utsikt bort mot pyramiderna och sfinxen vid öknens rand. Det höghus som betecknades som hypermodernt 1952 när Sverige flyttade in där, blev snabbt en ganska nersliten fastighet och därför aktualiserades kring 1960-61 på nytt diskussionerna om ett svenskt nybygge i Kairo. President Nasser hade vid det här laget etablierat sig som en av världens mest offensive ledare, som bland annat nationaliserat Suez-kanalen och tillsammans med Syrien bildat den Förenade Arabrepubliken. Kairo blev en allt viktigare stad på världskartan och den svenska beskickningen förstärktes med fler diplomater och behövde större lokaler.[2]

1961 slog Byggnadsstyrelsen att se en nybyggnad i Kairo var den bästa lösningen för Sveriges ambassad. På senhösten 1961 reste Byggnadsstyrelsens utrikeschef till Kairo tillsammans med arkitekten Nils Ahrbom, som strax innan svarat för de nya svenska ambassaderna i Tokyo och Ankara. De inspekterade 16 tomtalternativ i olika stadsdelar och fastnade till sist för en fastighet på den långsmala ön Gezira i Nilen. Den ligger mellan Kairos centrala delar på flodens östra strand och de västra stadsdelarna och pyramiderna på andra stranden. Men på hösten 1961 stod det klart att ägarna till fastigheten inte var bredda att sälja huset. Sveriges blickar föll i stället på den nordliga grannen, nr 13 på Sharia Mohamed Mazhar Pasha. Det var en stor villa från 1936 ritad av Parisarkitekten Auguste Perret. Huset gav i början av 1960-talet intryck av starkt förfall. Det hade några år tidigare övergivits av sin ägarfamilj efter en tjänare mördat frun i huset, Ättlingarna ville mycket gärna sälja huset över vilket de ansåg vilade en förbannelse.[2]

Redan i slutet av 1962 träffade Byggnadsstyrelsen en överenskommelse med ättlingarna om att Sverige skulle köpa fastigheten (3600 kvadratmeter) för 68000 egyptiska pund. Ahrbom hade snabbt skissen klar på hur ambassadkomplexet skulle utformas. Men affären drog ut på tiden. Orsaken var att egyptiska statens krävde att köpeskillnaden skulle gå direkt in i egyptiska statskassan isstället för att betalas ut till de i utlandet bosatta ättlingarna, eftersom de i Egypten ansågs vara skyldiga stora summor i skatt. Först i november 1967, fem år efter att Byggnadsstyrelsen bemyndigades att inköpa fastigheten, kunde ett slutgiltigt kontrakt undertecknas och affären avslutas. Omgående anställds en 44-årig egyptier, Mohamed Khalil Hassab El Rassoul som vaktman och trädgårdsmästare av den svenska tomten med spökhuset vid Nilen. Varje morgon hissade han svenska flaggan, i väntan på den nya ambassaden. Men det skulle dröja ytterligare drygt fem år innan bygget kunde komma igång. Under tiden fick ambassadödren och hans personal stå ut i de gamla slitna lokalerna i höghuset. Tord Hagen var den siste svenske ambassadören som bodde i våningen med pyramidutsikten.[2]

Projekteringen av den nya ambassaden, ett svenskt-egyptiskt samarbete, drog ut på tiden. Det visade sig bland annat att endast en liten del av det byggmaterial som fordrades fanns att tillgå i Egypten. Först 1973 kunde arbetete sättas i gång. Det gamla huset revs och bygget startade men tog längre tid än tänkt, bland annat beroende på Yom Kippur-kriget där Egypten anföll Israel 1973 och som blev ett svidande nederlag för Egypten och förlamade slag för landets ekonomi. Även terrorgruppen Baader-Meinhofs attack på västtyska ambassaden i Stockholm 1975 och andra hot och planer på terrorattacker mot Sverige och svenska intressen vid den tiden försenade Kairo-bygget då säkerhetsaspekterna behövdes gås igenom ännu en gång. Först strax före jul 1976 kunde ambassaden flytta till sitt nya hem vid Nilens strand. Ambassadör Axel Edelstam (yngre bror till Harald Edelstam)lämnade samtidigt det hotellrum där han i åtta månader väntat på att residenset skulle bli helt färdigt för inflyttning.[2]

Byggnadens slutenhet mot gatan har dels att göra med de egyptiska krigen mot Israel, dels att det inte gick att utesluta anfall även mot Kairo. Arkitekten Nils Ahrbom ville också med den borgliknande fasaden skydda ambassadens lokaler mot solen. Ahrbom sägs även ha inspirerats av arabvärldens byggnadstraditioner när han ritade ambassadanläggningen i Kairo. Men slutenheten mot gatan hindrade inte arkitekten att planera komplexets inre, såväl byggnadens interiör som gårdsplan och trädgård på ett mer positivt och omhuldande sätt.[2]

Staff and tasks

edit
Further information: List of ambassadors of Sweden to Egypt

Buildings

edit

Embassy building

edit

In 1923, the address was 11 Sharia Emad el-Din, Cairo.[4]

In 1925, the address was 7 Sharia El Fadi, Cairo.[5]

In 1929, the address was 7 Sharia El Fadl, Cairo.[6]

In 1931, the address was 25 Sharia Soliman Pasha, Cairo.[7]

In 1937, the address was 25 Sharia Maghraby, Cairo.[8]

In 1938, the address was 118 Avenue Fouad 1 (Zamalek), Cairo.[9]

In 1940, the address was 118 Avenue Fouad 1:er (Zamalek), Cairo.[10]

In 1941, the address was 84 Avenue Farouk, Girjch, Cairo.[11]

In 1942, the address was 84 Avenue Farouk, Giza, Cairo.[12]

In 1945, the address was 84 Avenue Farouk Ier, Giza, Cairo.[13]

In 1951, the address was 84 Avenue Farouk Ier, Giza, Cairo.[14]

In 1953, the address was Immeuble Wadi El Nil, rue Oswald Finney, Dokki, Cairo.[15]

In 1957, the address was Immeuble Wadi El Nil, rue Oswald Finney, Dokki, Cairo.[16]

In 1958, the address was Immeuble Wadi El Nil, rue Badrawi Ashour, Dokki, Cairo.[17]

In 1961, the address was Immeuble Wadi El Nil, rue Badrawi Ashour, Dokki, Cairo.[18]

In 1962, the address was 4, rue Oswald Finney, Dokki, Cairo.[19]

In 1966, the address was 4, rue Oswald Finney, Dokki, Cairo.[20]

In 1967, the address was 4, rue Oswald Finney, Dokki, Cairo.[21]

In 1968, the address was 4, rue Sad Ei Aali, Dokki, Cairo.[22]

In 1970, the address was 4, rue Sad El Aali, Dokki, Cairo.[23]

In 1972, the address was 4, rue Saad El Aali, Dokki, Cairo.[24]

In 1976, the address was 4, Sh. Sad El Aali, Dokki, Le Caire.[25]

From 1977, the address was 13, Sharia Mohamed Mazhar, Zamalek, Cairo.[26]

Sveriges ambassad i Kairo ligger i diplomatkvarteren på ön Zamalek i Nilen. Nils Ahrboms och Hando Kasks ambassadanläggning har en sluten fasad åt gatan och en öppen åt öster mot Nilen. Detta är vanligt i mellanöstern, men fasadens utformning har också andra förklaringar. På 1970-talet var kriget en realitet i Kairos närhet. Hotet gick inte att nonchalera. Dessutom bekymrades arkitekten Ahrbom över vad det starka solljuset från söder skulle innebära för klimatet inne i ambassadbyggnaden. Lösningen blev den slutna stenfasaden, ett hus av sin tid och sin kulturella plats. Under 2008 installerade SFV solceller på en yta av 250 kvm på ambassadens tak. Solcellerna alstrar ca 37 000 kWh per år. Överskottet skänks till det allmänna elnätet. En mätare på ambassaden visar besökare hur mycket energi som produceras vilket ytterligare ökar intresset för den här typen av miljöåtgärder.[27]

In addition to the solar cells, SFV has installed a new type of light fixture. Energy-efficient T5 [[fluorescent lamps] with sensors read the need for brightness indoors and by providing the rooms with motion detectors, the lighting is switched off when no one is inside.[2]

Residence

edit

Residenset ligger parallellt med ambassaden, och husen är åtskilda av en stenlagd gård. Eftersom ambassaden och residenset är placerade så nära varandra är behovet av avskildhet stort. Residenset har en sluten fasad mot kansliet och en öppen mot trädgården och Nilen. Från matsalen och stora salongen leder glasdörrar ut till terrassen och trädgården. Längs med privatvåningen, en våning upp, löper en balkong med utsikt över Nilen.[27]

References

edit
  1. ^ Falkman, Willy (1928-07-01). "Svenska legationen i Kairo: Ett svenskt hem i pyramidernas skugga" [The Swedish Legation in Cairo: A Swedish home in the shadow of the pyramids]. Svenska Dagbladet (in Swedish). p. 3. Retrieved 9 October 2024.
  2. ^ a b c d e f g Carlsson Lénart, Mats (2009). "Soldriven svensk borg vid Nilens strand". Kulturvärden (in Swedish) (3). Stockholm: Statens fastighetsverk (SFV): 19–22. ISSN 1104-845X. SELIBR 10681889.
  3. ^ "Historik över diplomatiska relationer" (in Swedish). Embassy of Finland, Cairo. Retrieved 19 January 2022.
  4. ^ Sveriges statskalender för året 1923 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1923. p. 185.
  5. ^ Sveriges statskalender för året 1925 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1925. p. 184.
  6. ^ Sveriges statskalender för året 1929 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1929. p. 187.
  7. ^ Sveriges statskalender för året 1931 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1931. p. 190.
  8. ^ Sveriges statskalender för året 1937 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1937. p. 206.
  9. ^ Sveriges statskalender för året 1938 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1938. p. 213.
  10. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1940 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1940. p. 224.
  11. ^ Sveriges statskalender för året 1941 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1941. p. 230.
  12. ^ Sveriges statskalender för året 1942 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1942. p. 236.
  13. ^ Sveriges statskalender för året 1945 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1945. p. 264.
  14. ^ Sveriges statskalender för året 1951 (PDF) (in Swedish). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1951. p. 293.
  15. ^ Sveriges statskalender för året 1953 (PDF) (in Swedish). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1953. p. 302.
  16. ^ Sveriges statskalender för året 1957 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1957. p. 290.
  17. ^ Sveriges statskalender för året 1958 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1958. p. 297.
  18. ^ Sveriges statskalender 1961 (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1961. p. 310.
  19. ^ Sveriges statskalender 1962 (PDF) (in Swedish). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1962. p. 296.
  20. ^ Sveriges statskalender 1966 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1966. p. 290.
  21. ^ Sveriges statskalender 1967 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1967. p. 304.
  22. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1968 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1968. p. 314.
  23. ^ Sköldenberg, Bengt, ed. (1970). Sveriges statskalender 1970 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. p. 349.
  24. ^ Sköldenberg, Bengt, ed. (1972). Sveriges statskalender för skottåret 1972 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. p. 353. SELIBR 3682755.
  25. ^ Sköldenberg, Bengt, ed. (1976). Sveriges statskalender 1976 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Liber/Allmänna. p. 427. ISBN 91-38-02736-4. SELIBR 3682757.
  26. ^ Sköldenberg, Bengt, ed. (1977). Sveriges statskalender 1977 (PDF) (in Swedish). Uppsala: Liber/Allmänna. p. 437. ISBN 91-38-03338-0. SELIBR 3682758.
  27. ^ a b "Kairo, Egypten. Ambassadanläggning" (in Swedish). National Property Board of Sweden. Retrieved 19 January 2022.
edit

Cairo Category:Egypt–Sweden relations Sweden

Retrieved from "https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=User:Saftgurka/sandbox30&oldid=1250275655"